Elever, föräldrar, pedagoger och kommunens trafikplanerare har gemensamma intressen i att få en väl fungerande skolväg. Enligt FN:s barnkonvention och de övergripande målen för utformningen av transportsystemet ska barn och föräldrar ha möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka beslut som rör deras skolvägar. På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna på eget initiativ kartlagt skolvägarna. Vid redovisningen har de kontaktat kommunansvariga och föreslagit åtgärder för att få en säkrare trafikmiljö. Genom olika undersökningar av skolvägarna skaffar sig eleverna kunskaper om hur samhället är planerat och hur trafik­systemet påverkar deras liv.

Biltrafiken runt skolor är idag ett växande problem. Trängseln ökar vid lämning och hämtning och risken för olyckor ökar. Om fler barn hade haft möjlighet att gå, cykla eller åka kollektivt till och från skolan hade trafiksituationen runt skolor blivit säkrare. Därutöver skulle det ha en positiv inverkan på hälsan och miljön. Forskning visar också att ju mer barn rör på sig, desto bättre blir motoriken, koncentrations- och inlärningsförmågan.

De flesta olyckor med gående trafikanter som blir påkörda inträffar i mörker. Orsaken är ofta att de gående saknar reflexer. Reflexer behövs året runt, inte bara under den mörka årstiden. De bör sitta långt ner på armar och ben. Då rör de sig mest och den gående blir lättare att upptäcka. Många tänker inte på att man syns sämre i regn- och snöväder. Då behövs reflexer även om det är ljust ute. Reflexen ska vara minst 15 kvadratcentimeter för att ge tillräcklig reflektion. Den ska vara CE-märkt och på förpackningen eller bruksanvisningen ska det framgå att reflexen är certifierad och var detta är utfört.

Tåg är ett av de mest miljövänliga transportsätten. Men tåg är också stora och tunga och kan inte bromsa in vid fara som andra fordon. Det säkraste sättet att passera en järnväg är på broar eller genom tunnlar som är avsedda för gång- och cykeltrafik. Ibland måste man passera en järnvägsövergång med bommar. Det är livsfarligt att passera nedfällda bommar även om ett tåg har passerat. Det kan komma fler tåg, även från samma håll. När bommarna är nedfällda och ljusen blinkar rött är det stopp som gäller. Ett tåg som närmar sig en järnvägsövergång har ingen möjlighet att stanna. Om hastigheten är 160 km/h är tågets stoppsträcka vid nödbromsning en kilometer – lika mycket som elva fotbollsplaner. När bommarna är helt uppfällda och ljusen blinkar vitt så får du passera järnvägen, men du ska ändå se åt båda hållen innan du går över.

Allt fler barn skjutsas till och från skolan. En del för att vägen till skolan är för lång och andra för att skolvägen anses riskfylld. Trängseln vid skolan blir stor när många föräldrar och skolskjutsar lämnar och hämtar barn samtidigt. Den ökande biltrafiken vid skolan begränsar barnens möjligheter att röra sig fritt och ökar dessutom mängden luftföroreningar. En god och säker utomhusmiljö med möjligheter till fysisk aktivitet och samvaro bidrar till elevernas utveckling, lärande och hälsa. På en del skolor har lärare och elever i samarbete med föräldrarna kartlagt skolområdet och föreslagit åtgärder för en miljövänligare och säkrare trafikmiljö. De har gjort skisser, skrivit uppsatser och byggt modeller av hur de önskar att skolgården ska se ut.

När det är vinter, snö och dålig sikt är det särskilt viktigt att uppmärksamma trafiksäkerheten kring skol- och fritidsvägarna. Om gång- och cykelbanan ligger intill körbanan kan den vara övertäckt med snö. Barnen blir kanske tvungna att gå ute i körbanan om plogbilen har lagt upp snön på vägkanterna. Vid en del skidbackar är sikten skymd och delar av backen ansluter mot en trafikerad väg. Då är det bra om det finns bildäck i kanten som skydd. På vissa skolor kartlägger eleverna vinterförhållandena vid skola och olika fritidsområden tillsammans med lärare och föräldrar. Meddelande om brister och förslag på åtgärder lämnas till kommunansvariga.

Varje år dör och skadas barn i onödan för att bilbältet inte används eller sitter fel. Barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen och nacken är bräcklig. Vid en krock kastas huvudet fram och tillbaka med våldsam kraft. Därför behövs extra skydd i bilen. Upp till 4 års ålder färdas barnen säkrast bakåtvänt. Läkare och forskare rekommenderar att barn använder bältes­stol eller bälteskudde tills de är 10-12 år. Om barnet sitter på en plats som saknar huvudstöd är bältesstolen bäst. Den har ryggstöd till skillnad från bälteskudden. Skyddsanordningen ska vara Europagodkänd och E-märkt.

Att åka kollektivt betyder att man reser tillsammans med andra. Det kan man t.ex. göra med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana eller båt. Idag görs fyra miljoner resor med kollektivtrafik varje dag och en tredjedel av befolkningen har kollektivtrafiken som det huvudsakliga sättet att resa. Genom att välja kollektivtrafiken färdas du oftast till en lägre kostnad än med bil. Forskning visar att den som väljer att resa kollektivt rör sig betydligt mer, vilket ger en bättre hälsa. Det finns många fler fördelar med att åka kollektivt, t.ex. att det är betydligt säkrare, miljövänligare och skapar mindre trafikträngsel. Den som saknar möjlighet att färdas kollektivt kan ändå minska sin miljöpåverkan t ex genom att samåka!

Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram en strategi för ökad och säkrare cykling. En stor utmaning för förändrade resvanor är att få föräldrar att cykla eller gå med barnen till skolan istället för att skjutsa dem i bil. Förutom mindre trafik runt skolorna skulle det leda till förbättrad hälsa. Samtidigt som man verkar för ett ökat cyklande måste säkerheten för cyklister förbättras. Faktum är att de flesta skador som drabbar barn i trafiken inträffar när de cyklar. Av dessa står singelolyckor för merparten. En viktig faktor för säkrare cykling är tillgången till ett sammanhängande gång- och cykelvägnät.

Utformningen av utemiljön har en avgörande betydelse för barnens säkerhet, hälsa, utveckling och lärande. Det är i den egna närmiljön som barnen lär känna omvärlden och sina egna förmågor. Därför är det viktigt att lokalsamhället planeras och organiseras utifrån en helhetssyn så att barns behov av en sund och säker miljö tillgodoses. Ungas inflytande i samhälls- och trafikplanering behöver utvecklas. I många kommuner ber man också barn och ung­domar om deras synpunkter inför olika beslut. Ett första steg till medinflytande är att skaffa sig kunskap om det man vill påverka. Barnens egna utforskningar av närmiljön bör därför uppmuntras, så länge det sker under säkra former.