Augusti - vardagsrutiner
Visst är det härligt med sommarlov, men troligtvis kommer både din kropp och din hjärna uppskatta att komma in i vardagsrutinerna igen. I hjärnan finns nämligen ett system som liknar en klocka – den cirkadiska rytmen. Det påminner lite om Skalmans mat- och sovklocka.
Sömn, vakenhet, blodsocker och mycket annat styrs av detta system. När vi sover, äter och gör aktiviteter på ungefär samma tider hjälper vi kroppen och den inre klockan att ställa in sig rätt och gå i takt. Det gör att du kommer bli pigg när morgonljuset träffar dina ögon. När ljuset försvinner på kvällen ger hjärnan istället signal till kroppen att tillverka sömnhormonet melatonin, vilket gör dig dåsig och förbereder kroppen för vila och återhämtning.
Vardagsrutiner handlar inte om ett tråkigt schema. Istället är det grunden för att må bra, orka leka och klara av skolan. Goda vanor ger helt enkelt mer energi över till allt roligt!
September - vardagsrörelse
Barn mår bäst av att röra på sig minst 60 minuter varje dag. Det gör bland annat att man koncentrerar sig bättre, sover bättre och får lättare att trivas med livet. Det är bra med idrott i skolan och på fritiden, men det finns massor av andra tillfällen att låta kroppen vara aktiv – det kallas vardagsrörelse.
Att röra sig i vardagen kan handla om att gå, cykla eller ta sig till och från skolan på andra aktiva sätt. Att göra saker utomhus på rasten, gå i trappor istället för att ta hissen, dammsuga hemma, kratta löv eller skotta snö är också vardagsrörelse.
Men varför är det egentligen viktigt för barn att röra på kroppen? Jo, när kroppen utsätts för motstånd och belastning (t ex när du springer, trixar med en skateboard eller leker i en klätterställning) så skapas en signal i kroppens system att bygga upp skelettet och musklerna.
Det kan till och med vara bra att snubbla och slå sig lindrigt ibland. Genom små misstag skapas nya nervbanor och kroppen lär sig att balansera bättre, hantera tyngdlagen och läsa av omgivningen.
Oktober - näringsrik mat
Mat kan vara näringsrik eller näringsfattig.
Den näringsfattiga kosten kan ge mättnad och energi för en kort stund, men saknar de ”byggbitar” – näringsämnen – som kroppen egentligen önskar sig. Exempel på näringsfattiga matvaror är läsk, godis, chips, rostbröd, kakor och pommes frites. Förutom onyttigt fett innehåller de till stor del socker som kroppen gör om till energi. Men den förbrukas snabbt och då känner man sig kraftlös och sugen på mer trots att det alltså inte innehåller något nyttigt.
Några exempel på näringsrika matvaror är ägg, fisk, kött, yoghurt, gryn, bönor och linser, nötter, grönsaker, frukt och bär. De innehåller bland annat kolhydrater, proteiner, nyttigt fett, fibrer och vitaminer. Det är näringsämnen som gör att du mår bra, känner dig mätt och får energi som varar länge. Det mesta av det du äter behöver alltså bestå av näringsrik mat!
November
Presenteras 1 november.
December
Presenteras 1 december.
Januari
Presenteras 1 januari.
Februari
Presenteras 1 februari.
Mars
Presenteras 1 mars.
April
Presenteras 1 april.
Maj
Presenteras 1 maj.