September - Morot
Morot är en underart till vildmorot som växer i den svenska naturen. Till skillnad från den odlade moroten så smakar den vilda moroten inte särskilt gott. När vi pratar om morot så menar vi oftast roten, men namnet syftar alltså på hela växten, som är en släkting till dill och palsternacka.
Växten lever i två år. Under det första året växer bladen upp. Genom fotosyntesen tar de tillvara solenergi som lagras i roten. Om moroten inte skördas så blommar den andra året med vita blomklasar, och använder då den lagrade solenergin. Blommorna blir till frön för en ny generation morötter.
Morötter har odlats i tusentals år, men det var först under medeltiden som de började odlas vid europeiska kloster. Idag är det vanligast med orangea morötter, men det finns sorter som är vita, gula, violetta eller mörkröda. Moroten kan användas på många sätt, till exempel kokas, stuvas, pressas till juice eller ätas råa.
Morotens gulröda färg beror på ett ämne som kallas karoten, och som kroppen kan göra om till A-vitamin.
Oktober - Broccoli
Broccoli är en odlad variant av växten kål. Dess närmast besläktade grönsak är blomkål som likt broccoli bildar så kallade ”huvuden” av sina blomställningar.
Blomställningarna och dess grenar skördas medan blommorna fortfarande är små gröna knoppar. Om broccolin inte skördas får den klasar med gula blommor.
Växten kål har troligen odlats i Sverige åtminstone sedan vikingatiden och från och med medeltiden blev det vanligt att varje gård odlade egen kål av olika sorter. Broccoli (som alltså är en slags kål) har odlats i tusentals år, men i Sverige blev det en populär grönsak först under 1900-talet.
Broccoli kan ätas kokt eller rå, eller användas i soppa, sallader, pajer och gratänger. Broccoli innehåller en typ av fibrer som kan hjälpa till att sänka blodets nivå av kolesterol, ett ämne som kan vara skadligt i för stor mängd. Broccoli innehåller också mycket C-vitamin.
November - Blomkål
Blomkål är en förädlad sort av växten kål som började odlas i bl a Egypten för tusentals år sedan. Blomkålen kom till Europa under 1500-talet, och i Sverige blev det vanligt att odla grönsaken under 1700-talet.
Det vi äter på blomkålen är faktiskt just växtens ”blomma”, som egentligen består av massor av små blommor som nästan håller på att växa ihop. Om blomkålen inte skördas så växer blomstjälkarna ut till en lite spretig bukett av vita blomkålsblommor.
Blomkålens färg är naturligt gulaktig, men genom att täcka växten under odling så blir den mer vitaktig. Det finns också sorter av blomkål som blir gröna, orangegula och rosa.
Blomkål odlas över hela världen men den största produktionen sker i Indien och Kina. Blomkål kan ätas rå, kokas, eller användas i t ex gratänger och soppor. Det är en nyttig grönsak som innehåller mycket C-vitamin och fibrer.
December - Purjolök
Purjolöken har en lite mildare smak än andra lökar. De ätliga bladen växer i ett knippe, rakt upp från roten, och inte från en lök.
Purjolöken tillhör faktiskt inte familjen lökväxter, utan familjen amaryllisväxter. Växten är alltså släkt med amaryllisen, en krukväxt med röd blomma som många har i hemmet kring jul. Andra blommor i denna familj är t ex pingstlilja och snödroppe. Purjolökens blomma, som vi sällan ser (efter som vi äter upp växten!) sitter på en stängel och består av klotrund samling småblommor.
Purjolöken kommer från området kring Medelhavet och kan växa i vilt tillstånd så långt norrut som till Tyskland. Men eftersom den tål stark kyla så går den att odla i nästan hela Sverige. Purjolöken har odlats sedan urminnes tider, och finns faktiskt omtalad redan i Gamla testamentet i Bibeln.
Precis som många andra grönsaker innehåller purjolöken både nyttiga vitaminer och mineraler. Det är en mångsidig grönsak som går att använda i allt ifrån pajer till sallader. En god rätt där purjolöken spelar en viktig roll är den klassiska potatis- och purjolökssoppan.
Januari - Rödbeta
Som namnet avslöjar hör rödbetan till växt-släktet betor. Strandbetan som förekommer sällsynt längs västkusten är vår enda vildväxande beta. Mangold och sockerbeta är två sorters betor som liksom rödbetan brukar odlas i Sverige.
Rödbetan är en tvåårig ört. Första året rotar sig växten och utvecklar en så kallad bladrosett. Bladen arbetar med att samla energi som lagras som socker i växtens underjordiska del. Om rödbetan inte skördas så växer det året därpå upp en stängel med ett gytter av små grönaktiga blommor.
Det vi äter (förutom blasten som också kan ätas!) på rödbetan är inte roten, utan en del av växtens stam som kallas hypokotylen. Hos rödbetan lagas näring i hypokotylen som då sväller och blir klot- eller cylinderformad. Rödbetan har gett namn åt betacyanin, ett slags rödaktiga färgpigment som förutom i rödbetan förekommer i många andra växter.
Rödbetan äts ofta kokt eller konserverad i lag. I den östeuropeiska soppan borsjtj spelar den huvudrollen. Rödbetan hör till den nordiska matlagningens mest klassiska inslag, men kom till Sverige först på 1600-talet. Man tror att rödbetan har sitt ursprung i det som kallas Främre asien, och att man började odla den i Europa kring medeltiden.
Februari - Potatis
Har du sett en potatisfrukt? Det är ett grönaktigt bär som mognar efter att potatis-plantan har blommat i juni-juli. Bäret påminner om en tomat, vilket beror på att både tomat och potatis hör till potatisväxterna och alltså är mycket nära släkt. Men potatisfrukten, stjälken och bladen innehåller ämnet solanin som är giftigt att äta. Det enda som går att äta på potatisplantan är rotknölarna – potatisarna!
Potatisen är näringsrik, lätt att odla och går att lagra, vilket har gjort den till en av världens viktigaste matvaror. Den började odlas redan för 10 000 år sedan i Sydamerika. I mitten av 1500-talet fördes den till Europa. I Sverige blev det vanligt att odla potatis i början av 1800-talet.
Namnet potatis kommer från spanskans batata, som betyder sötpotatis. Sötpotatisens och potatisens rotdelar liknar varandra, men de båda växterna är inte släkt. På många håll i Sverige har potatis kallats jordpäror eller liknande, eftersom rotknölarna påminner om päron. I Frankrike har potatisen istället kallats ”jordäpplen”, alltså pomme de terre. Därför heter det pommes frites, som alltså egentligen betyder friterade äpplen…
Mars - Gul lök
Har du hackat lök någon gång? Det kan vara lite pyssligt när löken ska skalas och delas. Som om inte det var nog brukar tårarna börja rinna. Det händer när kemiska föreningar i löken reagerar med luft och bildar svavelhaltiga ämnen som luktar skarpt och irriterar ögat. En vass kniv är ett bra sätt att slippa bli allt för tårögd!
Lök är en växtart inom familjen amaryllisväxter. Den är till exempel släkt med påskliljan och andra växter som bildar lökar. Den förekommer i många olika former, såsom gul lök, rödlök och schalottenlök, men alla är de egentligen samma växtart med det vetenskapliga namnet Allium cepa.
Ur löken växer det upp en så kallad bladrosett. Om löken får växa fritt kommer det till slut upp en tjockare stjälk med en bollformad blomklase i toppen. Man tror att löken kommer från Centralasien, och att den började odlas i Kina, Indien och Egypten för omkring 3 000 år sedan. Löken kan odlas i nästan hela Sverige, och har funnits här sedan forntiden.
Löken är en billig råvara som finns med i all möjlig matlagning. Den är också näringsrik. Det som ger den gula löken dess färg är ett ämne som heter quercetin. Quercetin har visat sig ha en skyddande effekt mot hjärt–kärlsjukdomar och olika former av cancer.
April - Tomat
Har du ätit kärleksäpple någon gång? Troligen, eftersom det är ett annat namn på tomat. Tomatplantan påminner om potatis, som den också är släkt med. På potatisplantan äter vi rotknölarna, men på tomatplantan är det istället frukten – bäret – som vi vill ha. Tomatplantan går att odla i Sverige, men är frostkänslig och måste skyddas från kyla. Den får först klasar med gula blommor, som sedan mognar till tomater.
Tomaten kommer ursprungligen från Peru i Sydamerika, och odlades av Inkafolket när spanjorerna kom dit genom sina upptäcktsresor över världshaven. Spanjorerna förde den nya växten till Europa där den började odlas på 1540-talet.
Den som försöker odla tomater måste räkna med lite pyssel. Plantan kräver en hel del vatten och näringstillförsel. Vissa sorter behöver bindas upp med snöre för att växa bra. Man kan också behöva ta bort blad för att plantan ska producera ordentligt med tomater.
Tomatens röda färg kommer från ett färgämne som heter lykopen, och som förekommer i andra rödaktiga frukter och bär. Tomat används i mängder av mat, inte minst i såsen på botten av en pizza. Tomaten är huvudnumret i den kalla spanska soppan gazpacho, som svalkar skönt en varm sommardag.
Maj - Gurka
Gurkan tillhör en grupp växter som kallas gurkväxter, där även squash, pumpor och meloner ingår. Växten, eller örten, lever endast ett år men kan bli mycket stor. Stammen är lite fyrkantig och ”kryper” eller klättrar fram när den växer. Den kan klänga sig fast i saker med hjälp av särskilda slingriga skott. Växten får stora femuddiga blad och gula, trattlika blommor som blommar hela sommaren.
Från blomman bildas gurkan som botaniskt sett är ett bär. Det finns många sorters gurkor med varierande form och färg, alltifrån vita till gröna. Man tror att gurkan ursprungligen kom från Indien, och att den odlats i minst 3000 år. I Sverige har vi känt till gurkan sedan 1600-talet, men det var först på 1900-talet som gurkan blev den vardagliga grönsak som vi betraktar den idag.
Gurkan behöver särskilt goda förhållanden för att odlas. Den måste skyddas från frost och kräver mycket näringsrik och luftig jord. Den älskar värme och odlas därför gärna i växthus. Olika gurksorter används till olika ändamål. Den långa slanggurkan säljs som den är, medan en sort som kallas Västeråsgurka vanligtvis används till att göra ättiksgurka som säljs i burkar.