Skrubbskäddan är vår vanligaste plattfisk. Den förekommer längs hela västkusten och i Östersjön ända upp till Bottenviken. Den tål sötvatten och har påträffats i både Vänern och Mälaren. Den  förekommer på upp till 250 meters djup, men föredrar grundare vatten där den gärna gräver ner sig i sandbottnen. Dess kamouflagetecknade ovansida skyddar den från upptäckt. Födan består mest av musslor, borstmaskar och kräftdjur.

Skrubbskäddan fortplantar sig under våren och försommaren. Då producerar honan 2 miljoner ägg som antingen svävar omkring fritt i vattenmassorna eller sjunker till botten. Precis som alla plattfiskar genomgår skrubbskäddan en förvandling från yngel till vuxen fisk.

Karpfiskar kallas världens mest artrika familj sötvattensfiskar. Mörten vår vanligaste karpfisk som bäst känns igen på de nästan klarröda ögonen. Den förekommer i hela Sverige utom i fjällen. Den trivs i olika typer av sjöar, i rinnande vatten och även längs kuster med bräckt vatten.

Mörten blir sällan större än 20 cm men kan bli dubbelt så lång. Den lever huvudsakligen av insektslarver, men även blötdjur och alger ingår i födan. Fiskars fortplantning kallas lek. Mörtens lek inträffar från och med april-maj när vattentemperaturen når 10 grader. Då söker den sig gärna i stim till rinnande vatten där hona lägger över 100 000 ägg som fäster på stenar och växter. Ynglen kläcks efter några dagar. Både yngel och vuxna mörtar utgör viktiga byten för större rovfiskar som abborre och gädda.

Lax är en fisk inom familjen laxfiskar. Den skiljs från sin släkting öringen bland annat genom att den har färre fläckar på kroppen (ordet ”laxöring” är en felaktig sammanblandning av de två fiskarna). Laxen förekommer i norra Atlanten och i Östersjön. De största laxarna kan kan bli 140 cm och väga över 30 kg. Laxen lever på några meters djup, men kan jaga ända ner till 200 meters djup. Födan består mest av småfisk och kräftdjur.

Precis som många andra fiskar så ”vandrar” laxen när det är dags för lek (fortplantning). När laxen är 4-5 år beger den sig till den å eller älv där den en gång kläcktes. Hannen får då ett förändrat utseende med en krokig underkäke. Fiskarna måste jobba sig upp mot strömmen ända tills de når en lugn och grund del av vattendraget som passar för leken. Det är svårt, men de klarar till och med att simma och hoppa förbi vattenfall. Efter leken är vissa laxar så utmattade att de dör. När fiskynglen kläcks så simmar de mot havet för att växa sig stora.

Gäddan är en vanlig fisk som förekommer i sjöar över hela Sverige och i Östersjön. Honan kan bli uppåt 150 cm lång och väga närmare 30 kg. Arten tillhör gruppen gäddfiskar. Med sin uråldriga historia kan gäddan betraktas som ett ”levande fossil”. De äldsta fossilen av gäddfiskar är mycket lika dagens gäddor, trots att de är omkring 60 miljoner år gamla!

Gäddan är en rovfisk som framför allt äter andra fiskar (även andra gäddor). Den klarar byten som är upp till halva dess egen längd. Den ”lurpassar” och gör snabba attacker mot förbipasserande byten. Om den får tillfälle tar den även grodor, vattensorkar och andungar. Själv har den inte så många fiender, men måste akta sig för den fiskätande rovfågeln fiskgjuse. ”Gäddleken”, alltså när gäddan förökar sig, sker tidigt på våren. Då söker sig hannar och honor till grunda områden med lite varmare vatten, till exempel översvämmade ängar. Honan kan producera upp till 200 000 ägg som kläcks efter ett par veckor.

Ålen förekommer i norra Atlanten och i sjöar och vattendrag i Europa. Honan blir störst, upp till 1,5 lång.

Ålen är en av världens mest gåtfulla djur. Den föds med största sannolikhet i Sargassohavet utanför Nordamerika. Men ingen forskare har hittills kunnat bevisa det, trots många försök. Sedan driver ynglet med havsströmmar till Europa, där det vandrar upp i vattendrag eller lever längs kusterna. Först efter många år, upp till 25 år blir ålen redo för fortplantning. Då får den ett svart/silvrigt utseende och simmar tillbaka till platsen där den själv föddes.

Rödingen är en laxfisk, precis som lax och öring. Den skiljs från sina släktingar bland annat genom att dess fenor har vit framkant, samt att den har ljusa prickar mot mörk botten och inte tvärtom. Under rödingens lekperiod brukar särskilt hannarna utveckla en klarröd färg på buken.

Rödingen förekommer i alla vatten kring norra polcirkeln, men de svenska rödingarna lever enbart i sjöar och vattendrag med kallt sötvatten. Rödingen är den sötvattensfisk i världen som klarar att leva längst norrut. I vissa kalla vatten har den därför inte så många konkurrenter om födan, som mestadels består av mikroskopiska vattendjur, så kallade plankton. I Sverige är rödingen vanligast i fjällen, men den finns även till exempel i Vättern.

Presenteras 1 februari.

Presenteras 1 mars

Presenteras 1 april.

Presenteras 1 maj.