Årets längsta skoldag

Kapitel 9

Berättelse på svenska

Något sommarlov är det inte, men det känns som sommar. Träden vid lekparken har fått löv och solen skiner. Borta vid fotbollsplanen ligger cyklar utspridda och en hel hög med ryggsäckar och skor. Det är några av barnens klasskompisar som har kommit hem från skolan. Nu kör de match barfota. Tuva, Salim och Joppe parkerar sina nya cyklar och tar av sig skorna och jackorna och delar upp sig i lagen.

Det bästa med parken mellan Joppes morfars hus och barnens bostadshus är att inga bilar får köra där. Man kan leka gömme, spela boll och springa omkring överallt utan att vara rädd för biltrafik. I kanten av fotbollsplanen finns en skog där barnen har byggt kojor och gjort en crossbana för cyklar. Tuva, Salim och Joppe blir trötta fortare än sina kompisar. Det har ju hänt så mycket konstigt denna skoldag. De tar sina kläder och cyklar och sätter sig för att vila vid skateboardparken där två barn leker för sig själva. ”Jag är grymt nöjd med att kommunen planterade så mycket träd och växter här”, säger Tuva. För några år sedan hörde kommunen av sig till alla familjer i bostadsområdet. De ville ha förslag på hur de kunde förbättra närmiljön. Många barn ville ha en skatepark, och så blev det. Men den hade nog inte blivit lika mysig om inte Tuva föreslagit att den skulle se ut som en djungelträdgård.

När barnen vilat klart och strosar hemåt hörs en cykelringklocka som plingar. Det är Petter, klassläraren som är på väg hem från jobbet på sin racercykel och med träningskläder och vindglasögon. ”Nu har jag pratat med rektor Pernilla om ert förslag”, säger han medan han försöker cykla lika långsamt som barnen går. ”Vi båda tycker att det är en bra idé, det blir ett möte nästa månad.” Sedan cyklar han vidare.
När barnen närmar sig husen ser de Salims och Joppes pappor och Tuvas mamma som pratar med varandra. ”Vi har fått extra cyklar av Joppes morfar!” säger Salim glatt. ”Vad toppen, då kan ni cykla i skogen hela sommarlovet” säger Salims pappa. ”Har ni haft en bra skoldag då?”. ”Ja, den bästa på länge”, säger barnen. ”Och den längsta! Men imorgon ska vi nog inte krypa igenom det där hålet i häcken”, säger Tuva och ler klurigt mot sina vänner i Korreklubben.

 

<<- Föregående kapitel

Story in English

It is not the summer holidays, but it feels like summer. The trees by the
playground have leaves and the sun is shining. There are bikes lying all
around the football pitch, as well as a pile of rucksacks and shoes. Some
of their classmates have come home from school. Now, they are playing
football in their bare feet. Tuva, Salim and Joppe park their new bikes and
take off their shoes and coats before joining the match.

The best thing about the park between Joppe’s grandpa’s house and their
own homes is that no cars are allowed. You can play hide and seek, play
ball and run around freely without having to worry about the traffic.
At the edge of the pitch is a forest where the children have built tree
houses and a cross-country track for bikes. Tuva, Salim and Joppe start to
feel tired long before their friends. So many strange things have happened
today. They take their clothes and bikes and sit down to rest by the
skateboard park where two children are playing by themselves. “I am so
glad that The local commune plants so many trees and plants here”, says
Tuva.

A few years ago the local commune contacted the families in the area.
They wanted suggestions for how they could improve the local
environment. Many children wanted a skateboard park, and they got one.
But it would probably not be as nice if Tuva hadn’t suggested that it should
look like a jungle garden.

After the children have rested and are on their way home they hear a
bicycle bell ringing. It is Petter, their teacher, on his way home from work
on his racing bike, wearing training clothes and sports glasses. “I talked to
the headmistress Pernilla about your suggestion”, he tells them as he
slows down to walking pace. “We both like the idea, and we’ll have a
meeting next month.” Then he cycles off.

When the children approach their houses they see Salim’s and Joppe’s
dads as well as Tuva’s mother talking to one another. “We’ve got extra
bikes from Joppe’s grandpa!” Salim exclaims. “That’s great, then you can
spend the whole summer holidays cycling in the forest” says Salim’s dad.
“Did you have a good day in school?”. “Yes, the best one we have had in a
long time”, the children respond. “And the longest! But tomorrow, I don’t
think we will crawl through that hole in the hedge again”, says Tuva and
smiles shrewdly to her friends in the Squirrel Club.

<<- Last chapter